Helt onödigt

Jag som mamma anser att det är bra att barnen somnar själva i sina sängar. Jag har vant dem vid det tidigt i livet, så fort jag insett att de inte somnar vid bröstet/flaska på kvällen. Jag anser att det är viktigt att barnen är trygga i sina sängar, vilket jag anser att de är när de kan ligga i sina rum själva i sina sängar. Att de sover i sina sängar och föräldrar i sina är vetenskapligt bevisat att både barn och föräldrar får bättre ostörd sömn.
Men vissa verkar tycka att det är elakt och känslokallt att låta barnen ligga i sina rum själva om de är ledsna/arga. För även om barnen är vana och trygga så är det klart att de bråkar ibland på kvällar när de ska somna och försöker med allt möjligt.
Saken är att jag tror inte att barnen lider av att man har regler och är konsekvent. De lider mer av att man daltar med dem och de får syra över sina föräldrar. Om barnen styr över föräldrarna vem ska då kunna vägleda dem genom livet? Om man får som man vill och kör med sina föräldrar redan som 1-6 åring Hur ska det då bli i tonåren?
Detta är vad jag tycker och känner! Sedan får ni ta era egna barn och dalta bäst ni vill, men kom inte och säg att det är elakt att har rutiner och göra barnen trygga med sig själva och sin hemmiljö!!!!!!!!!

Jag skulle kunna skriva mer men jag blir bara sååå förbannad när folk måste klanka ner på sånt som folk gör "rätt" med sina barn. Jag är inte perfekt, det säger jag inte, jag gör fel och misstag men det är sånt man lär sig av och blir starkare som förälder.
Jag hyllar "5-minuters metoden"! Det tog mig 15minuter med Alva innan hon somnade själv första gången i sitt liv (hon var ca 3-4mån). Med Molly behövde jag aldrig gå in. Jag lade henne med en speldosa och sen låg hon där och jollra och somnade sen.
Så min fråga är: Varför ge barnen rutiner som är helt onödiga och jobbiga att bli av med? Ska ni ligga där när de är 14 och kommit in i sin tonårskris? Eller de kanske aldrig hittat sig själva innan heller?

Till alla glada och trevliga människor: Ha en trevlig lördag!